Min bakgrund vad gäller att skriva är att jag är journalist i botten. Jag gick på Poppius samt läste Kulturvetarlinjen (avslutade aldrig den dock), sedan arbetade jag under ett par år på kvällstidningar och veckotidningar, jag har även frilansat som skribent under många år. När jag sedan vidareutbildade mig till psykolog blev jag intresserad av att skriva något längre och när idén till Fri från depression med kost, motion och sömn (2008) – som nu endast finns som e-bok, kom till mig så blev det min första faktabok. Att skriva faktaböcker är något helt annat än skönlitteratur även om mängden arbete nog är detsamma sett till arbetsinsatsen. Några år senare uppdaterade jag boken till en pocket-version som fick namnet Från depp till pepp (2016) och då skrev jag även boken Konsten att sova (2016) som också är en självhjälpsbok inom sömn.

 

När jag skrev faktaböckerna så räckte min erfarenhet som journalist till och jag arbetade tillsammans med en duktig redaktör på förlaget. Då gjorde jag en tydlig disposition och synopsis utifrån innehåll och kapitel. Sedan var det bara att följa den. Inte så bara såklart, det var väldigt mycket jobb och att granska studier, källor och inte missa nya rön är den stora utmaningen tycker jag när man ska skriva non-fiction.

När jag sedan bytte genre och gick över till skönlitteratur behövde jag ta mer hjälp. Jag läste mycket på skrivarbloggar på nätet, jag läste själv mycket böcker, vilket jag alltid gjort. Jag hade börjat skriva på mitt manus för länge sedan men det var långt ifrån färdigt att visa för ett förlag. En av de första som läste och gav mig feedback som en vänskaplig tjänst var Sofie Sarenbrandt och det är jag mycket tacksam över. Hennes första råd var:

”Stryk de första 30 sidorna” 

Det var såklart ett helt korrekt och självklart tips till en som försökte leda läsaren in i historien steg för steg. Man ville ju komma direkt in i handlingen. Så jag strök sidorna och såg hur mitt manus förkortades avsevärt och insåg att jag hade en lång väg kvar till färdigt manus.

Nästa steg för mig när Sofie gett feedback och jag ändrat, tack snälla Sofie, var att jag anlitade en frilansande redaktör som hjälpte mig med manuset. Jag googlade runt och tog referenser och fastnade till slut för Jenny Bäfving. Hon gjorde ett jättefint jobb i att leda mig framåt i att förbättra manuset. Efter det kände jag att det var såpass genomarbetat att jag skulle våga kontakta några förlag.

För en del av mina författarkollegor har skrivarkurser och skrivarlinjer ex författarskolan i Lund varit vägen mot att bli duktiga författare. För min del har jag fått lära mig på det sätt som fungerat i mitt liv. Jag har inte möjlighet att plugga just nu, måste kunna försörja mig och barnen, jag har inte tiden riktigt att åka iväg på skrivar-retreat så jag har fått lära mig mellan varven och gör det än idag. Nu när jag ska skriva på nästa bok så har jag bättre förutsättningar och mer kunskap som kommer hjälpa mycket. En del har skrivargrupper där man läser och kommenterar varandras manus vilket också är ett väldigt bra sätt att utvecklas och lära sig som författare. Det finns en uppsjö med skrivarträffar, kurser, konferenser och det är bara att välja den vägen som passar just för dig i ditt liv.

Jag fick kontrakt med Bokfabriken och började då jobba med en redaktör som ledde mig vidare genom manuset. Vad vi jobbade med återkommer jag med i nästa inlägg. Liksom hur jag tänkte när jag vände mig till olika förlag.

Men som sagt, fundera på vad du behöver hjälp med för att skriva din bok? Kanske har du tillräckligt med kött på benen för att skriva på egen hand, eller så behöver du lära dig mer eller ta hjälp. Alla vägar är rätt tänker jag. Livet är en ständig resa i att utvecklas och lära sig mer!

 

Lycka till!